idag klippte jag mig hos en senkommen frisörska. Efter att hon fått reda på ungefär hur jag ville ha det och efter att hon hakat fast en hårklämma i mitt kindhull och sedan klippt en bra stund, fick hon för sig att konversera med mig.
Hon: jaha å va jobbar duuu
Jag: jag är inköpare på [jobbets namn]
Hon: va ku-u-ul.
Jag: mm det är ett roligt ställe
Hon: var det Stadium du sa du jobba på?
Jag: näe, på [jobbets namn]
Hon: va ku-u-ul
Sen klippte hon lite till innan det var dags igen
Hon: Bor du sjäälv
Jag: Nä jag bor med min son
Hon: ku-u-ul
Jag: mm
Hon: Hur gammal är han?
Jag: femton
Hon: Ku-u-ul
Det var det mest oinspirerande och obehagligt tvångsmässiga frisörskitprat jag utsatts för. Inte blev håret särskilt bra heller.
Lose lose lose
7 som sagt:
Ku-u-ul !!!
håller verkligen med! GALA!
Loose = lös. :D
va?
höhöhö
Jag läste in intervju med några frisörer en gång. De diskuterade just pratet med kunder. En del frisörer var av åsikten att de blivit frisörer pga kundkontakten och att det är kundens "plikt" att kallprata/skvallra med sin frisör. Andra var av åsikten att vill kunden inte prata så ska kunden få sitta tyst så först om kunden började prata började de prata.
Jag föredrar den senare sorten!
Kallprat kan aldrig vara något annat än till ondo!
AV ondo
Skicka en kommentar